Andrea del Sarto
b.July 16, 1486, Florence
d.Sept. 28, 1530, Florence
Italian Andrea del Sarto Galleries
Andrea del Sarto (1486 ?C 1531) was an Italian painter from Florence, whose career flourished during the High Renaissance and early-Mannerism. Though highly regarded by his contemporaries as an artist "senza errori" (i.e., faultless), he is overshadowed now by equally talented contemporaries like Raphael.
Andrea fell in love with Lucrezia (del Fede), wife of a hatter named Carlo, of Recanati; the hatter dying opportunely, Andrea married her on 26 December 1512. She has come down to us in many a picture of her lover-husband, who constantly painted her as a Madonna and otherwise; even in painting other women he made them resemble Lucrezia. She was less gently handled by Giorgio Vasari, a pupil of Andrea, who describes her as faithless, jealous, and vixenish with the apprentices; her offstage character permeates Robert Browning's poem-monologue "Andrea del Sarto called the 'faultless painter'" (1855) .
He dwelt in Florence throughout the memorable siege of 1529, which was soon followed by an infectious pestilence. He caught the malady, struggled against it with little or no tending from his wife, who held aloof, and he died, no one knowing much about it at the moment, on 22 January 1531, at the comparatively early age of forty-three. He was buried unceremoniously in the church of the Servites. His wife survived her husband by forty years.
A number of paintings are considered to be self-portraits. One is in the National Gallery, London, an admirable half-figure, purchased in 1862. Another is at Alnwick Castle, a young man about twenty years, with his elbow on a table. Another youthful portrait is in the Uffizi Gallery, and the Pitti Palace contains more than one. Related Paintings of Andrea del Sarto :. | Assumption of the Virgin | Portrait of woman Holding basket | charity | Johannes as juvenile | Portrait of girl holding the book | Related Artists: ulrika eleonoraUlrika Eleonora d.y., född 23 januari 1688, död 24 november 1741, var regerande drottning av Sverige 1719-1720, dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora av Danmark, syster till Karl XII samt kusin till August den starke, Fredrik IV av Danmark och Fredrik IV av Holstein-Gottorp.
Hon gifte sig 24 mars 1715 med Fredrik av Hessen, den blivande Fredrik I, men förblev barnlös.
Ulrika Eleonora föddes den 23 januari 1688 på Stockholms slott som dotter till kung Karl XI och Ulrika Eleonora d.ä. Under barndomen förbisågs hon av alla för sin äldre, livligare och mera begåvade syster Hedvig Sofia.
Så snart hon blivit giftasvuxen fick hon många friare, bland andra blivande Georg II av Storbritannien och arvprins Fredrik av Hessen-Kassel. Redan 1710 begärde denne hennes hand, men deras trolovning tillkännagavs inte förrän den 23 januari 1714. Bilägret firades den 24 mars 1715.
Under Karl XII:s vistelse utomlands var hon, efter Hedvig Sofias död (1708), den enda myndiga medlemmen av kungahuset inom riket om man borträknar hennes åldriga farmor (Hedvig Eleonora).
I slutet av 1712 eller början av 1713 hade Karl XII tankar om att göra sin syster Ulrika Eleonora till regent, men fullföljde inte denna plan. Det kungliga rådet däremot övertalade henne att bevista dess sammanträden för att i henne erhålla ett stöd. Första gången hon infann sig i rådet, 2 november 1713, beslöts också om sammankallande av en riksdag. Det s.k. rörelsepartiet vid denna riksdag ville att prinsessan i kungens frånvaro skulle göras till riksföreståndarinna "såsom närmaste arvinge till kronan och regementet". Detta förslag motarbetades av Arvid Horn och rådet, som fruktade att svårigheterna för en ändring av regeringssättet därigenom skulle ökas. Prinsessan visade emellertid ständerna stort intresse för landets angelägenheter. I sina brev till kungen uppmanade hon honom att återvända hem och varnade honom för möjliga följder av hans frånvaro. Med hans samtycke undertecknade hon under den följande tiden alla rådets skrivelser, utom dem som var ställda till honom, för i sin egenskap av vice regent var hon ett med kungen enligt dennes uppfattning. Mera sällan deltog hon i rådets förhandlingar. Wiloliam WoollettBritish, 1735-1785 Ivar AroseniusSwedish, 1878-1909
|
|
|